fredag 25 december 2009

Eftertanke

Nu är barnen hos sin mamma en vecka och jag ska under tiden utvärdera mina brister som far. Så att jag, i alla fall när det gäller barnen, får en möjlighet att utvecklas och bli en bättre pappa. Jag vet redan att jag lätt kan bli upprörd av tjat. Det ska jag försöka komma på hur jag ska komma ifrån. Sen ska jag göra om layouten på bloggen. Så tillsvidare blir det den här enkla formen. Håll ut!

torsdag 24 december 2009

God jul och god natt...







...jag får sova med en skatt!

onsdag 23 december 2009

Ensamma pappan och vilda babyn










Min lilla Amaya har gått in i en överväldigande trotsålder. Jag antar att det är en försmak av tonåren. Och Waira är inte långsam med att härma sin storasyster. Men mest är det synd om Waira som måste utstå en massa oprovocerade slag och tjuvnyp. "Jag vill ha gröööt..." är nog den vanligaste meningen när vi kommer hem från dagmamman. "nej, gröt äter man till frukost" säger jag, "nu ska vi äta middag". Ungefär 30ggr innan jag själv ledsnar på den ofruktsamma konversationen. Amaya blir arg och slänger sig och sparkar och skriker på golvet. Jag blir till slut också arg och placerar Amaya på sitt rum och förklarar att där kan hon skrika hur mycket hon vill, för vi orkar inte lyssna på hennes skrik ute i lägenheten. Hon blir ännu argare och skriker att hon vill leka med sin farmor. Waira vankar omkring utanför och tittar förvånat och säger lika förvånat "Amaya!". Jag somnar innan Waira som ligger bredvid i sängen och sjunger "Ajajajaj-BUFF!" det högsta hon kan. Jag försöker gosa med henne, men det enda hon är intresserad av är att stoppa in sina naglar under mina naglar, alternativt stoppa in naglarna under mina nagelband. Jag tänker att det kan hon väl få göra eftersom hon verkar bli lugn av det, hennes eget sätt att slappna av. Tills det gör så ont att jag säger ifrån. Just nu är det väldigt skönt när barnen sover. Jag somnade ifrån tvätten igår och hoppas nu att något hinner torka innan min pappa kommer på besök.

Jag har sån fet respekt för ensamstående föräldrar.


tisdag 22 december 2009

Välsignad juletid

Åh, jag är en sån sucker för klassisk julmusik! SR har en fantastisk webradio runt jul som spelar det grymmaste av det grymmaste här.

måndag 21 december 2009

Konstig dag










Idag var en konstig dag. Konstig, och hade det varit en vis person som upplevt den så hade den med all sannolikhet varit mycket lärorik. Mitt alarm gick inte på imorse så jag vaknade 25min försent. Båda barnen sov som stockar och jag klandrade dom verkligen inte! Vi hann till bussen och sprang med snön vinande från barnvagnshjulen. 30min bussresa med två små barn är inte direkt dagens höjdpunkt. När jag lämnat barnen hos dagmamman så tog jag mig till stan för att köpa julklappar till dom. Detta hade jag sett fram emot under hela helgen. På en superleksaksaffär gick jag länge och mös. Maraccas, kastanjetter, xylofon och handbjällror hamnade i korgen. Glad i hågen gick jag sedan i vintersolen och njöt. Tills jag insåg att jag tappat mitt 575-kronors busskort. Sen sög dagen något djävulskt. Jag hade kunnat tänka att jag faktiskt inte kunde förändra det som hänt. Men istället lät jag mig ätas upp av känslorna. Undrar om jag någonsin kommer att kunna lära mig att leva i nuet? (på bilden; två slagna hjältar efter en hård dag i snön)






En sak som är kul dock är att jag numera kan uppdatera min blog via mobilen. Eftersom barnen äger min dator och är uppenbara cineaster så har jag som ingen möjlighet att använda den. Urpo och turpo och benny-grisarna är favoriterna. Det är egentligen en fantastisk befrielse att vara utan dator när jag tänker på det. Förbered er på massiv bloguppdatering i fortsättningen!
(på bilden; urpo och turpo)

måndag 14 december 2009

Priviligerad kärlek


Enligt aftonbladet kommer Victorias bröllop kosta minst 64 miljoner kroner. Kungen kommer betala 15 miljoner och resten ska vi betala. På ring P1 hörde jag idag att det skulle kosta 150-170 miljoner. Jag vet inte vilken summa som stämmer, men det känns som att det inte spelar någon roll för det är så astronomiska summor att jag inte ens kan relatera. Cancersjuka människor tvingas ut i arbete, folk får leva på svältbidrag och socialbidragstagare får inte ens bidrag till barnvagn då "normen innefattar en utrymme för sparande". Carl Gustav är det tätaste socialfallet i Sverige och ändå tycker Sverige inte att han har möjlighet att spara pengar till ett fantasibröllop. Victoria och hennes karl har dessutom garanterat råd att betala själva och behöver ingen pappa att betala. Misogyny is hard to spell but easy to practice. Jag förstår inte hur tänkande människor kan acceptera denna satans nyfeodalism som inte hör hemma i vår tid. Det krävs väl antagligen några generationers bortgång, sedan kan vi börja inreda slotten till bostäder. Det är sanslöst att det skall ta sån tid.

torsdag 10 december 2009

Respekt i förorten respekt i stan


Äntligen har jag fått min internetuppkoppling. Nu är jag gottsundabo. Och jag trivs som fan!