Mannagrynsgröt

Två krassliga barn som äter gröt.

Le parrain - Dix points!

Jag har nu sett gudfaderntrilogin. Första filmen var fantastisk. Scarface kunde vara kul att se också tänkte jag. Men den där Tony Montana har ju uppenbara attitydproblem. Helt osympatisk. Nej, den tyckte jag inte om. Pacinos skådespelarprestation var väl ingen höjdare heller. Snacka om överdriven karaktär. Han måste ha fått kramp i ansiktet av att prata med neråtmun hela tiden. Men musiken var mycket bra, när den väl spelades. Giorgio Moroder lyckas alltid få allt att bli intressant och låta stentufft. Mina 10 poäng går till Michael Corleone.

Happiness and joy

Snart är våren här och mina små chilis börjar leta sig upp ur jorden!

There is no hope

Pemas uppmaning om att istället för en lapp på kylen där det står "Det kommer bli bättre", "Det finns hopp" etc, skriva en lapp och sätta upp där det står "Det finns inget hopp". Så befriande!

Pema är bäst ingen protest!

Idag har jag lyssnat på "When things fall apart" ("När allt rasar samman" på svenska). Den där Pema alltså. Hon är så bra att jag blir rörd. Hon är så bra att jag skulle vilja trycka en idoltröja med henne på. Det är ganska oklokt att idolisera, men det struntar jag i. Hon är min idol. Har ni möjlighet att läsa boken så gör det! Det kommer att förändra ditt liv! Du kommer få befrielse inom 5 minuter! Du kommer hamna i himlen och få allt du önskat dig! Eller, nej. Men den är bra.

Eckhart om TV

Halvdöv

Nu är jag riktigt less. När jag blir sjuk nuförtiden går det till såhär:
- Barnen blir sjuka en vecka tidigare och jag tror att jag har sluppit
- Jag blir smygsjuk en vecka
- Jag blir sedan sjuk i slowmotion

Nu är min hörsel på mitt vänstra öra reducerat till ca 5% och mitt öra värker. Jag vaknade med var i hela vänstra ögat flera gånger under natten. Jag hostar som en gammal gubbe och snyter mig och tar nässpray hela tiden. Yesterdays news för barnen som hade de symptomen för en vecka sedan. Jag måste ha ett sånt uselt immunförsvar. Har börjat äta vitaminer nu i alla fall. Och ska börja röra på mig. Vad jag är trött på att vara sjuk.

Precis som Anna på en annan blogg har skrivit så känns det som jag har varit sjuk konstant sedan barnen började hos dagmamman.

(En annan sak jag vill ta upp idag är att det är helt snurrigt att symtom och symptom är samma ord. Därför alternerar jag idag för er skull.)

Green Velvet - Stalker

Minns du den här låten? Om du gör det så vill jag bli din kompis.
Så sinnessjukt bra.

La coka nostra - bang bang

Japp, you gots to bang bang. Så är det bara.

Morgonstund

Jag börjar bli väldigt frustrerad över att jag inte bör ta mig ut i kylan pga min förkylning. Den har hållit i sig bra länge nu. Jag vaknade extra tidigt pga två värkande öron som inte trivdes med att ligga ner. Och all treo gör att min mage är i uppror. Den här veckan har jag försökt ta det så lugnt som möjligt och lyckats ganska bra. Men idag måste jag nog ta mig ut för att inte bli knäpp. Hoppas kroppen godkänner detta.

Långa korridorer

När jag går till biblioteket, apoteket, posten eller affären så är detta vägen jag går. Jag har tur att slippa gå utomhus i kylan. Man skulle kunna tro att jag bodde på en institution. Ibland känns det så.

Listskrivning

Idag skriver jag på en lista som jag borde ha skrivit på för månader sedan. Äntligen blir det av!

spis

Jag var på väg att åka och sätta mig i zendojon, men bussarna strulade alldeles för mycket. Jag frös häcken av mig och blev till slut sur på att dom var så sena. Så tog jag mig och köpte vegefärs på påse istället. Smaklig spis.

Kompromisslösa Buddhan

Buddha sitter på min högtalare och mediterar. Han är helt kompromisslös och sitter i sin perfekta hållning dygnet runt. Han skulle nog trivas bättre på en egen hylla tänker jag ibland. Eller, jag skulle trivas bättre om han satt på en egen hylla. Han verkar helt tillfreds med att sitta precis där han sitter.

Blä

Jag har haft en jobbig sjukdom. Den började med dagar av extrem trötthet. Sen fick jag feber och sov mig igenom ett dygn och var som en blöt spaghetti dagen efter. Jag tyckte det var konstigt att jag aldrig fick förkylningssymtom, men de kom direkt efter spaghettidagen. Igår hade jag barnen till idag men var tvungen att kontakta barnens mor för överlämnande igen då jag är alltför slut. Trots att jag har varit sjuk så hann vi med att göra halsband, baka bullar och leka en kort stund innan jag fick "lek-vila" på golvet i barnens rum. Vi har läst böcker och tittat på Beppes godnattstund, detta barnprogram som av någon anledning sprutar koncentrerad ångest över hela mitt väsen. Vi har haft det väldigt lugnt och barnen har inte verkat allt för uttråkade av sin sjuke far, men det var allt jag orkade. Nu känner jag mig som årets uslaste förälder. Det är en stor gåta det där, hur man skall lyckas vara en sån perfekt förälder som man faktiskt har ambitioner att vara. Men det fungerar aldrig. Och hela tiden gnags man av ett dåligt samvete. Usch.

Manes - De Mørke Makters Dyp

Jag slölyssnade på intergalactic FM nyligen, så spelar dom en gammal Manes-låt! Jag hade helt glömt bort hur bra dom var. Jag är säker på att låttiteln syftar på min sykdom.

1001 filmer

Nu ska jag lägga ner allt vad tv-serier heter för en tid framöver och fokusera på kvalitetsfilm. Jag fick en bok av min mor för några år sedan som heter "1001 filmer du måste se innan du dör". Kanske låter lite fjantigt, men boken håller hög kvalitet (åtminstone vad jag tror!). Så nu ska jag försöka gå igenom filmer som enligt filmkritiker anses bra. Då kanske risken inte är lika stor att man skall bli besviken lika ofta när man ser film? Jag tänkte börja från början och beta av några utvalda stumfilmsklassiker. Dessa ska jag börja med i helgen/veckan: Körkarlen, La souriante madame Beudet, Sista skrattet, Guldåldern, Soluppgång, The unknown. Men först tänker jag hoppa några decennier och se Gudfaderntrilogin som jag faktiskt inte sett ännu! Med start ikväll. Min feber är väck och jag börjar komma tillbaka till livet, dock i ett något lamt tillstånd.

Smurffeber

Jag är febrig. Och när jag skulle lägga mig igår tänkte jag på Deshimaru mediterandes bland smurfar.

Lil Jon - Snap yo fingers

Ill Bill - My uncle

Lil Jon - What you gon do

Lords of the underground - Chief Rocka

Om att gosa

Att ha en bärbar spelare som man kan titta på film i är en ynnest när man har barn som sover i samma säng som man själv. Jag har ju införskaffat en säng till Waira som jag även målat som en kattbuss. Men bara i och med att den står färdig och bäddad i barnens rum så blir jag än mer beroende av att sova med Waira. Det är något av det bästa jag vet. Jag vet också att hon måste lära sig att sova i egen säng, för sin egen skull och för Amayas skull. Det är ju knasigt att Amaya ska sova själv och inte Waira. Nu har barnen varit sjuka i någon dag så nu har vi istället sovit allihop i samma säng. Det är det absolut bästa sättet att sova tycker jag. Och så lugnt och länge jag sover då! Vanligtvis brukar jag bara sova 5-6 timmar innan jag flyger upp på morgonen. Men när barnen är här så sover jag alltid lika länge som de.

Jag såg filmen "A zen life" igår när barnen somnat. En biografi om Daisetsu Teitaro Suzukis liv. En man som jag inte visste något om innan. Den var lärorik. Det var kul att se alla gamla beatniks och att se respekterade kristna som praktiserar zen. "Det är skillnad på Zen och Zenbuddhism" var den självklara kommentaren. Citatet på slutet fastnade i mitt huvud. "Eternity is the fountainhead through which all possibilities flow".

Stereo total

Om någon undrar så är mitt monoproblem löst! Efter en lång diskussion på ett forum lyckades någon få mig att tänka på en sak som borde vara otrolig. Och det var den! Nu strömmar sköna strömmar av två-kanalsljud :)

svedimf

Svenska delfin-i-människokropp-förbundet:

Känner du att du är en delfin egentligen?
http://www.svedimf.3w.se/

Teletubbies och I drömmarnas trädgård

Alex Schulman skrev något inlägg för några veckor sedan om att han inte tålde teletubbies. Själv tycker jag programmet är bra. Det är väldigt lugnt och det händer inte så mycket. Det är bra både för föräldrar och barn. Det är onödigt att servera barnen den hetsen som vi är så vana vid - att det hela tiden ska serveras hetsigheter. Barnen gillar det och det måste ju betyda att barn faktiskt uppskattar lugn och ro trots att de flesta barnprogramtillverkarna verkar ha en annan åsikt. Att slippa Disney-hetsen är skönt, där det ska hända saker var 5:e sekund och vara ljudeffekter konstant så att man sitter med andan i halsen hela tiden. Idag ska vi förkovra oss i teletubbies. Men även den nya serien "I drömmarnas trädgård", där figurerna faktiskt ser lite olika ut jämfört med teletubbies.

Avatard

Idag har jag fått experthjälp med omklädning av barnens stolar. Jag hade aldrig trott att det skulle ta sån tid. Men det var roligt! Väl hemma igen så la jag ner alla projekt och bestämde mig för att bara vifta med tårna de sista timmarna innan jag ska hämta barnen. Eftersom jag har sett alla Lost-avsnitt som går att se nu så kan jag äntligen påbörja en filmperiod. Och efter ett tips av en vän så valde jag att se filmen Avatar. En nästan 3 timmar lång actionfilm visade det sig vara. INTE vad jag uppskattar. Dessutom var det årtiondets lustigaste animationer. Nio Oscar är den nominerad till också. Jag kände mig bestulen på mitt liv och min hjärna efter att jag sett den. Vilken smörja rent ut sagt. Som tur är så är smak personlig och som tur är så är vi människor olika. Men att jag skulle ha en så ultra-anti smak visste jag inte.

Smink-guiden med Gloria Shuri Nava i youtube-klippet gör det dock lite värt att ha sett den så att man kan relatera. Jag tycker att Gloria Shuri Nava var bäst i filmen och jag kan medge att jag nog har blivit lite kär i henne.

Monoproblem

Jag känner mig väldigt irriterad. Även denna dag har ägnats åt att måla barnmöbler. Storstäd på det, tidig morgon, minimalt matintag och krånglande dator = jelp snela. Nu avslutar jag och låter färgen torka sina 16 timmar. Tar mig ner till centrum och inhandlar näring i form av spenat och ärtor. Det skall bli gott att få i sig riktig mat! Sen ska jag se Lost med ljud från vänstra högtalaren. Min mamma förklarade att det var ett lyxproblem. Shunryu Suzuki sa något i stil med att mina problem är jaget. David sa en gång på gymnasiet att "You are homo because you fart in mono". Jag känner att jag börjar kunna släppa mitt monoproblem något.

Mitt moderkort strular och skickar bara ut monoljud nuförtiden. Det finns ingen som läser min blogg som har ett socket 939-kort att skänka eller sälja?

Enjoy the silence

Jag har fixat med barnens möbler sedan barnen for i fredags. Jag förstår inte hur många projekt jag kan ha igång samtidigt utan att ramla ihop. Jag tror att jag samlar en massa projekt för att inte riskera att bli uttråkad. Och istället blir jag helt överöst av saker och inget blir riktigt kul. Rädslan för tystnad och stiltje är så typisk. Allt bottnar ju i tystnad. Att vi har blivit uppfostrade att hela tiden fylla våra sinnen med saker är ingen fördel när man bara vill ha lite lugn och ro. Men nu har jag startat dessa projekt, så nu måste jag även slutföra dem. Annars blir det ingen ro alls. Sen ska jag fokusera på tystnad och tomhet. Jag ser fram emot det :)

The future

Jag funderade just på hur Gottsunda Centrum kommer att se ut när ombyggnationen är färdig. Och så hittade jag denna bild som skall beskriva framtiden i G-sunda. Det ser ju väldigt fräscht ut, men var skall man importera alla dessa 90-tals människor ifrån? Och mannen med blåa skjortan och blåa kassen har alldeles för trånga byxor. Det ser ju vem som helst. Och mannen som står inne i "fast food"-lokalen och särar på benen för det lilla barnet ser mycket misstänkt ut. Han borde inte tillåtas att vistas där. Gottsundas ca 10.000 invånare består av ca 50% invandrare. Spännande är att man inte vågat visa det på denna planeringsbild med mestadels vita, glassiga, amerikaner. Det kanske är skuggfigurerna som är invandrarna förutom mulatterna som visas? Grafikern som tillverkat denna pressbild borde få ett pris som årets surrealist!

Kings of the Universe - Acid Love

WWJD?
(What would John do?)

Jag råkade göra en snapshot när jag tittade på lost för några dagar sedan. Det måste ha varit meningen.

Hjälp ack, hjälp ack, hjälp ack mig

Amaya, Waira och jag har börjat sjunga mycket tillsammans. En favorit bland barnen är "Liten tomte tittar ut". När vi imorse tog oss till dagmamman frågade Amaya om jägare inte var snälla. Jag förklarade vad jägare gjorde. Amaya blev upprörd och sa att dom var väldigt dumma. Och att barnen skulle komma med pistoler och skjuta dom. Länge förklarade hon hur hemska jägare var som sköt och åt upp djuren och hon förklarade även olika hemska scenarior som jägarna skulle utsättas för. Jag hade inte möjlighet eller lust att stoppa henne då jag verkligen imponerades av hennes dedikerade punkstil. Barnen skall komma med pistoler... Jägarna ska få ont i magen... osv. Animal - liberation!

We are underground

Dagens fantastiska fynd. I helgen/veckan blir det masstillverkning av veganburgare!!!
Tack gode gud för pionjärerna kopandafoods, mina favoriter på hela internet!
Underground Burgers
Underground Cooking

Sluta jiddra börja trolla

Jag känner att jag gnäller alldeles för mycket nu, förlåt mig för det. Men när man nästan varje dag reser kollektivt så är det väldigt mycket olika människor i omlopp kring en. Och människor = bakterier. Och vissa människor som är märkbart sjuka med avgrundshosta och igen-snorade näsor verkar inte ha lärt sig att man hostar i armvecket när man är bland folk, eller att man nyser i detsamma. Jag har på en vecka nu suttit ansikte mot ansikte med två stycken olika sjuka män som hostat mig rakt i ansiktet flera gånger. Idag var det en kille som var kanske något år yngre än mig som stod med händerna instoppade i sina alldeles för tajta jeans och försökte hålla balansen vid varje bussryck, i samma tuffa oberörda pose som krävde minst 700 olika musklers ansträngning för att upprätthålla. Han kanske helt enkelt inte kunde få upp händerna och sitt host-armveck ur de trånga fickorna? Eller så är det så att dessa människor bara är obetänksamma överlag. Och sådant brukar störa mig något otroligt. Det är mitt problem, jag vet, men det är min blogg och jag känner att jag måste få ur mig detta. Det kommer förmodligen resultera i att jag denna vecka kommer ha barnens förkylning, min brors förkylning och dessa två herrars förkylning samtidigt. Är det möjligt? Man borde väl kola av en sån muterad sjukdom?

Den äldre generationen

För några dagar sedan hade jag besök av släktingar från den äldre generationen. Och det är ju kul, men också ganska frustrerande. Mina gamla släktingar har något slags tix som gör att de måste vara jäkligt plumpa. Men det jag tänkte ta upp är att jag hade skurat golven samma dag. Och in kommer de klampandes omkring med ytterskorna runt hela hallen. En av dom var till och med inne i vardagsrummet med skorna. Som om det vore nån slags byggarbetsplats. Okej att dom är gamla och kanske ser dåligt (?), men inte går man väl in i någons lägenhet med skorna på? Nu är min hall ganska stor och jag har ingen hallmatta. Jag antar att jag får skaffa en stor hallmatta för att markera var man tar av sig skorna. Man vill ju inte gärna uppfostra gamla människor, det skulle nog bli tryckt stämning då. Jag hoppas att hallmattan gör så att de förstår att man tar av sig skorna innan man går in. Annars får jag väl bygga nån slags "skogräns"-kvadrat som man har på dagis så att de inte kan missa gränsen. Hemma hos dom tar man ju av sig skorna innan man går in. De kanske tror att "ungdomar" går omkring med skor inomhus och därför tänker att det är grönt ljus? Det var min morgonreflektion. Tack för mig.