När jag går till biblioteket, apoteket, posten eller affären så är detta vägen jag går. Jag har tur att slippa gå utomhus i kylan. Man skulle kunna tro att jag bodde på en institution. Ibland känns det så.
Det ser precis ut som det gjorde på Beckomberga Sjukhus i Stockholm, när jag bodde där ett tag 1988 + 1991. Synd att dom lade ner det... det var i alla fall en påtaglig institution.
Jag vet inte om skillnaden är så stor. Förutom att folk röker i korridorerna och kastar skräp vilt omkring sig. Men det kanske man fick på Beckomberga också? Det känns rätt befriande ibland, att folk är så totalt anarkistiska.
Jag kan ibland tycka att den stela, slitna miljön kan vara rätt behaglig. Den skänker ibland ett lugn genom att inte dra uppmärksamheten till sig. Men det är ju inte en miljö man skryter om. Dom skulle ju kunna rusta upp själva fasaden bara? Måla om osv. Istället för att köra på samma betonginstitutions-estetik som de gjort de senaste 40 åren.
4 kommentarer:
Det ser precis ut som det gjorde på Beckomberga Sjukhus i Stockholm, när jag bodde där ett tag 1988 + 1991. Synd att dom lade ner det... det var i alla fall en påtaglig institution.
Jag vet inte om skillnaden är så stor. Förutom att folk röker i korridorerna och kastar skräp vilt omkring sig. Men det kanske man fick på Beckomberga också? Det känns rätt befriande ibland, att folk är så totalt anarkistiska.
Kan man bli nåt annat än anarkistisk, i en så totalt själsdödande miljö??
Jag kan ibland tycka att den stela, slitna miljön kan vara rätt behaglig. Den skänker ibland ett lugn genom att inte dra uppmärksamheten till sig. Men det är ju inte en miljö man skryter om. Dom skulle ju kunna rusta upp själva fasaden bara? Måla om osv. Istället för att köra på samma betonginstitutions-estetik som de gjort de senaste 40 åren.
Skicka en kommentar