Vardagen och distraktion från den

Igår såg jag ett tillbakablicksavsnitt av simpsons på tv. Och jag reagerade på att de första avsnitten var som dagens simpsons på valium. Till och med rösterna var i slow motion. Det fick mig att reflektera kring hur effektiva vi har blivit på att skapa saker som distraherar oss från vardagen. För 20 år sedan nöjde man sig med att det rörde sig litet på tv-skärmen. Och någon höll en långsam dialog osv. Nu behöver vi mer för att distrahera oss. Snabba klipp, mycket ljud osv. Och en mycket mer omväxlande miljö för att vi ens skall finna det intressant. Det är en kamp att nöja sig med vardagen och nuet. Det finns inga cheap thrills i att träna sig i att uppskatta ljudet av ett monotont fläktsystem i lägenheten eller känslan av fötterna mot marken när man promenerar. Det är dödstråkigt att träna sig i detta. Bästa träningen för detta i mitt liv har varit zazen. Att sitta stilla i tystnad och vila ögonen mot en kal vägg. Låter sinnessjukt, men resultatet är enormt kraftigt. Vissa människor verkar ha anlag för att göra detta. Det har inte jag. Det är långt mycket enklare att distrahera sig med musik, film, böcker - you name it. Då får man de snabba kickar man söker. Men för mig blir dom inte speciellt långvariga. Jag har märkt att livet blir som en jäkla festival om man bara sätter sig en stund varje dag och bara låter saker vara som dom är. Är det inte underligt att det då skall vara svårt att få till en rutin när det gäller detta? Precis som att man vet att man mår bättre fysiskt och psykiskt av att träna kroppen. Och ändå drar man sig för att ta sig till simhallen, gymmet osv. Det är enklare och kräver mindre energi att sitta i soffan och öppna en chipspåse och låta tv'n skölja igenom hjärnan så att man får en stunds distraktion. Kan det vara så att det var enklare att meditera förr? För att distraktionsutbudet inte var lika stort? Jag ogillar uttryck som "det var bättre förr", för det har jag svårt att tro. Men kanske var vardagen lättare att hantera när det fanns mindre distraktion? Jag har ingen aning. Och jag vet inte vad det har för betydelse att spekulera kring det. Det är ju bara att sätta sig på kudden istället för att skriva ett blogginlägg om det.

Simpsons för tjugo år sedan


Simpsons idag


Snobben för jättelängesedan