Smiling

Jag har äntligen fått min diktsamling "the Poetry of Zen" där massor av diktare från Kina och Japan samlats. Jag smälter som ett tungt snöfall i havet. Vilken tystnad!

Vissa saker träffar som en varm pulserande kroppschock. Det är en speciell känsla. Ibland förstår man precis, men det är omöjligt att förklara eller strukturera, för sig själv ens. Då är poesin ett fantastiskt uttryckssätt. Här är en av de stora japanska haikulegenderna:

"Smiling serenely,
the Buddha gently points to
a little stinkworm"

- Kobayashi Issa (1763-1827)